Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen.Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt.

Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen.